Foton i inlägget tagna av: Jenny och Lena Widebeck samt Maria Lundin
Så var det dags för årets kennelträff och inte bara det utan även funktionsbeskrivning av S-kullen dvs Allvins kull. 8 av 9 kullsyskon kom, endast Dagny som inte kunde komma pga ett elakt våteksem.
Tyvärr missade vi att ta en bild av alla syskon pga lite dålig planering men men vi hade säkert haft svårt att ha alla stilla bredvid varandra hur som, inte bara Allvin som är stark, pigg o otålig i den kullen 
Funktionsbeskrivningen då?
För att vinna tid startade Lena Davy på landdelen tidigt på morgonen innan samlingen o det gick såklart jättebra för dem, han är såå himla duktig brorsan 
Även Allvin startade alltså innan själva kennelträffen började men för honom blev det ändå en värdelös start. Allvin som behöver tid på sig att landa på en ny plats fick ju inte alls det, vi åkte ner till samlingsplatsen, jag plockade ut honom ur bilen o då stod de o väntade på oss så det var bara att gå o starta. Borde jag inte gjort!!!
Han var precis galen o jag kunde knappt gå med honom i koppel fram till beskrivningen, funktionärshundar som voffade lite o främmande gubbar o så husse mitt i allt o ja jisses...
Kom i alla fall fram till startplatsen (men misstänker att min hemska träningsvärk i heeela kroppen dagen efter började bygga på sig redan på vägen fram här när jag försökte hålla emot kraftpaketet...) o Allvin sitter fint men MYCKET SPÄNT vid min sida o väntar medan husse (som är funktionär) kastar dummyn.

Första markeringen o han kastar sig ut i full fart, plockar upp o sen SPRINGER han o SPRINGER och SPRINGER, fram o tillbaka, runt runt, upp o ner o ut en bit i vattnet där han kollar in kanadagåsen som simmar o ja inte kommer han tillbaka till mig i alla fall. Efter en stund tycker de att jag kan kalla in honom...jo tjena!!!
jag går/joggar bort från honom o efter en evighet kommer han som om inget hänt o lämnar av dummyn snyggt i handen på mig... pust... synd vi måste göra om allt igen eftersom momentet ska göras 2 ggr...DUM idé kände jag just då.
Självklart samma sak på andra försöket
Allvin har sååå mycket spring o bus i benen o dessutom står det ju folk o tittar på honom så han funderar nog lite vad som ska hända ser det ut som. Samma sak igen i alla fall .. efter hundra om o men o lite till får jag dummyn i handen.
Nästa moment är Sökmomentet. Han sitter stilla (men som en spännfjäder) när husse kastar, vi går med koppel på (tack o lov) till den nya platsen....det går på något sätt men inte är det då ett "leende" rallykoppel inte...
Jag släpper honom o han är snabb som en vessla ut, letar ihärdigt, hittar, tar en liten sväng ner mot Lennart som är beskrivare men kommer sen faktiskt direkt tillbaka o lämnar i hand. SKÖÖÖNT!!! 
Sen var det då viltmomentet. Husse kastar kråkan, Allvin springer ut, nosar tittar på mig, nosar o springer sen därifrån. Jag går fram till kråkan, lockar på Allvin som kommer o så ger jag honom den i munnen, kopplar upp o vi går tillbaka men då blir det FULL FART mot husse som står där - för att lämna till honom...jaja... en helt knäpp bild lyckades Jenny knäppa på oss då i alla fall, söt familjebild 

Landdelen är klar ...puuust...o jag lyckas ta mig tillbaka till bilen o sätta in honom där o byta till en uppspelt men ändå något lugnare Eddie som får följa med ut o fika ihop med funktionärerna 
Efter en stund kommer övriga brorsor ner för att beskrivas en i taget o vad ska man säga, ja lite olika resultat men det är mycket kraft, vilja, spring o galenskap i dem allihop. Några tog upp direkt, andra inte lika sugna, några kom tillbaka andra inte, någon ville hellre ha fågel än dummy osv. Otåliga som sjutton allihop i alla fall o mycket fart o fläkt på dem.
Det var ändå riktigt kul att stå o se dem allihop med sina skillnader o likheter, intressant faktiskt o skönt att se att det inte bara är Allvin som är "vild o galen" 
När det var syrrornas tur drog vi oss upp mot utställningen o där blev det fullt upp för mig också eftersom både Allvin o Eddie skulle in i ringen. Eddie stod blick stilla i ringen, kändes nästan som han trodde han var på hälsokontroll eller nåt annat läskigt men han sprang fint o snyggt o glatt ändå.
Allvin var inte stillsam nånstans, han står ju visserligen rätt stilla o fint när han ska MEN att springa runt i ringen är sannerligen inte lätt för det är jättemycket spännande vid sidan av o DIT vill han eller HIT eller DIT eller i alla fall inte bara lite larvigt runt runt som jag tyckte
.. fick använda alla mina muskelceller även där...(kände jag dagen efter).
Båda gossarna fick i alla fall jättefina kritiker och domaren gillade dem vilket såklart alltid är roligt.
Efter det var det dags att förbereda för Eddies HtM uppvisning, fixa med musikanläggningen, byta om osv. När alla samlades o individuella utställningsbedömningarna var klara samt landdelen på funktionsbeskrivningen för alla var klar så var det dags för oss att ha uppvisning av vårt Euphoria program.
Hade värmt upp Eddie lite grann o han kändes okej, vi gick in o startade o JISSES så seg, han var inte alls med o det kändes urk... jag bestämde mig iskallt för att bryta efter typ 10 sek. Det är den STORA lyxen med uppvisningar, det går ju faktiskt att göra så, vilket såklart inte går på tävling då man måste försöka rädda upp situationen istället.
Tog ut honom o drog upp honom lite i varv o gjorde en ny entré o NU gick det mycket bättre!!!
Är så himla glad att jag valde att göra så när jag hade chansen o då fick ju alla också se att det går inte alltid bra, även om man ofta hör o ser bara det när man är lite vid sidan av.
![safe_image[7] safe_image[7]](https://objects.dc-sto1.glesys.net/storage.cybersite.se/files/74021b1b-153a-4d86-af75-a67fbdb6473f/e3c7285a-3ac8-4161-a3d3-2af5a89971443.jpg)
Det fanns några delar som inte var helt bra i programmet o jag kände att det är stor nytta med banvandring innan (vilket jag inte gjorde denna gång) Vissa av missarna vet jag varför vi fick o andra är helt enkelt sånt vi behöver träna lite extra på men i det stora hela var det jättefin känsla mellan oss och vi var i samspel o han var inte alls hoppskuttig vilket är viktigt för mig eftersom vi tränat mycket på det. Både Ingrid o Maria hade filmat o det blev jag jätteglad över eftersom jag då kan se hur det ser ut från sidan o dessutom från 2 olika håll o det hjälper mig i träningen framöver. TACK SNÄLLA GULLIGA NI! 
Däremot lyckas jag inte "kopiera" filmerna pga att det är en sluten FB-grupp de ligger i så kan inte dela dem här.

Avslutningen som vi tränat massor på gick sååå bra
Riktigt roligt hade vi dessutom både Eddie o jag där inne i ringen, inte minst viktigt
och det verkade även som många i publiken uppskattade det vi gjorde och förhoppningsvis lockar vi några fler till att våga prova för det är sååå himla roligt att hålla på med denna sport 
Efter uppvisningen så var det skynda, skynda för då var det utställningsfinaler o återigen inte perfekt att ha Allvin sitta själv i bilen o voffa medan Eddie är ute o har skoj o sen rakt ut o in i finalringen för hanarna....puuuuuh.... "mera vild än tam" är väl en underdrift men också så himla synd att jag inte kan ge honom bättre förutsättningar när det gäller tävlingsträning som det här faktiskt är.
Mats ställde Eddie o de placerade sig 3:a, duktiga snygga killar
o Allvin skötte sig tydligen ändå tillräckligt bra för att vinna hanhundsklassen före sin brorsa Zorro. Det var mycket spring runt runt o fram o tillbaka för Allvin o inte lätt att springa bredvid brorsan inte...hmmm..men med starka mattar och mycket korta koppel så gick det på något sätt
Domaren var gullig o tipsade mig om att det vore bra om vi tränade lite på det här med att springa i ringen 
Medan tikarna hade final så tränade jag med Allvin, vi sprang o sprang o sprang runt på gräsmattan bredvid o sen sprang vi rakt mot de andra hundarna som satt eller stod som publik o belönade att han höll sig kvar med mig.
Tekla (Allvins bästa o nästan enda lekkamrat) vann tikklassen så jag var nog liiite tveksam hur det skulle gå att springa runt med dem tillsammans men faktiskt så gick det riktigt bra på slutet av dagen, då hade vi ju värmt upp med lite träning o så var det ju också mera plats i ringen o lite lättare att parera o sista varvet sprang han sååå fint så min lilla Allvin o stod som dagens utställningsvinnare för andra året i rad 

När utställningen var avklarad var det dags för alla gruppfotograferingarna o familjebilder. Vi valde att inte fota S-kullen då utan tänkte göra det nere vid vattnet sedan, men alla var aldrig samlade samtidigt så vi fick tyvärr ingen bild på dem 
Eddie däremot fick fotas tillsammans med sin mamma Magda, reservmatten Anna o några av sina halvsyskon.
Tindra, Billy, Toddy, Tessa, Tino, mamma Magda liggandes framför, Eddie o Echo
o så var det fortsättning på funktionsbeskrivningen med vattendelen. Allvin var fortfarande galen o inte alls trött som man kunde ha hoppats, likväl som de flesta av syskonen som inte var så mycket bättre heller (ja fortfarande förutom Davy då som gick som skolboksexempel...så himla skoj att se honom jobba ihop med Lena, vilket underbart team de är o man kan bara inspireras o vi kommer hålla alla våra tummar o tassar när de snart startar på unghundsderbyt
)
Allvin satt kvar medan kastet gick i vatten men ville då rakt inte vända ifrån vattnet o här är ju mitt problem att man ska inte prata o greja med hunden utan se om den "frivilligt" följer med i kopplet när man går... o det tror jag INTE man kan säga att han gjorde, jag mer eller mindre släpade honom med mig runt den himla busken o vände tillbaka ner mot vattnet vilket blev ännu svårare för då var han fööööööre mig med all sin kraft 
Släppte honom vid vattnet o han kastade sig i, simmade jättefint o med fin fart o teknik ut o plockade upp dummyn... funderade på att fortsätta vidare ut o hämta kanadagåsen som simmade en bit utanför men valda av någon anledning att strunta i den o vänta tillbaka, dock tyvärr inte tillbaka till matte utan hade allt möjligt annat för sig i vattenkanten.... jag fick dra mig uppåt hygget o vänta en BRAAAA stund innan herrn behagade komma men till slut så kom han i full fart upp (fortfarande med dummyn i ett mjukt fint fast grepp) o lämnade i hand ca 75 m upp på hygget... just den delen såg ju rätt bra ut
OM man inte visste att han lattjat för sig själv minst 5 min innan 
Återigen ingen vidare känsla att man ska göra om samma sak en gång till, just rätt dumt faktiskt o det gick precis på samma sätt (vad annars) men men..
Efter det var det brorsan Zorros tur o Allvin skulle sitta passiv. Kast ut i vattnet till Zorro, som var rätt uppvarvad han också, Allvin skäller som en galning o Zorro springer ut en bit i vattnet o sen vet jag inte riktigt vad han gör för jag koncentrerar mig på Allvin o att han ska vara kvar hos mig, men Zorro hämtar i alla fall inte dummyn, troligen störd av Allvins skällande o inte jätteintresserad av tygpåsar heller för all del (såg vi på fm då han hellre hämtade kråkan) o sen drar Zorro en tur runt runt o fram till Allvin o bröderna "brothers" ryker ihop.... hmmm men så var det väl ändå inte tänkt med funktionsbeskrivning eller???
Nu låter det ju alltid mer i hundgruff än det är, men inte såg det helt bra ut o inte var det heller särskilt lätt att få isär dem, Allvin i koppel o Zorro lös o både Leo o jag försöker lite olika varianter att få dem att dela upp sig men inte förrän jag får tag i en stock från marken o ska försöka distrahera dem lite så lyckas de dela isär sig så pass att jag kan dra undan Allvin o Leo kan koppla upp Zorro. Phuuu!! Bra i alla fall att ingen av oss fick panik (även om man hade lust) o ingen skrek om man inte räknar hundarnas murrande förstås.
Naja nu gick det rent fysiskt bra, verkade inte hur vi än letade som någon av dem hade en skråma (konstigt nog) men frågan är hur mycket som finns kvar i huvudet på dem i en liknande situation i framtiden. Skit att det hände
men men bra att det slutade fysiskt lyckligt i alla fall.
Vi bestämde oss i alla fall enkelt för att inte prova en gång till på den övningen!!! BRA tänkt!!
Jag tog Allvin o gick bort mot vägen o tänkte han skulle få varva ner sig lite men det gick ju sådär för då hade precis tävlingen om "Årets snabbaste apportör" dragit igång o det kastades o sprang som bara den o det gjorde inte att han varvade ner särskilt mycket utan snarare tvärtom så jag satte in honom i bilen istället.
Rätt mentalt trött matte efter en lång o påfrestande dag o då började det även regna så det var nästan skönt att det var slut.
Summering av dagen då om man försöker göra det lite grann i efterhand:
- Allvin behöver tid att komma till ro på ny plats (visste jag redan)
- Jag styr honom proaktivt med ord, kommandon, tecken osv mycket mer än jag nog tänkt på och förstått eftersom det i många situationer nu den senaste tiden faktiskt gått riktigt bra ändå att ha honom i olika miljöer och situationer men då är ju jag med INNAN han stegrar sig o lugnar ner. Vi behöver såklart (vilket vi visste) massor med mer passivitetsträning och miljöträning så det hamnar nog överst nu på träningsplanen faktiskt.
- De flesta av syskonen var väldigt lika honom i sättet, otåliga, lite ljudiga, massa kraft o styrka, orädda, självgoda o glada som sjutton men också en hel del hormoner som gör det lite utmanande.
- Egentligen fantastiska avlämningar rakt igenom hela dagen (om man bortser från allt strul mellan upptag o att han bestämmer sig för att komma) men att springa från vattnet typ 75 m upp på land med dummyn utan att skaka sig o där lämna i hand, rätt bra ändå kan jag tycka.
- Han går snabbt o målmedvetet ut o hittar samt tar upp dummy finfint (innan han börjar stöka runt), tvekar på viltet men tror om jag hade kunnat peppa honom att han hade tagit upp den, så just det är jag inte så orolig för, det kommer vi kunna lösa med träning när väl resten fungerar som det ska.
- Sökjobbet gjorde han jättefint o den lilla svängen ner till Lennart lägger jag ingen vikt vid.
- Riktigt tråkigt och onödigt att vi fick hundgruffet för jag misstänker det kommer mentalt finns kvar i en liknande situation, gäller att vi får till många bra träningar med andra hundar i framtiden så vi tonar ut den här händelsen lite.
- Han stod fint i ringen o var rätt okej med att bli hanterad o älskade inte heller ihjäl domaren även om han var aningens glad.
- Han har riktigt svårt att springa både före, efter o bredvid andra hundar och även att springa mot intressanta saker utanför ringen men jag tror en del av det nu även berodde på att han inte fått den ro o uppvärmning han behövde för det gick i alla fall mycket bättre på slutet av dagen än i början.
- Det var fantastiskt skoj att se syskonen både hanar o tikar och att träffa alla härliga trevlig mattar o hussar. Hoppas verkligen vi kan få till fler träffar framöver för de som kan.
Eddie o hans HtM då...
- ja jag behöver klura lite på vad/hur vi ska värma upp för att få den optimala stressnivån, inte hoppskutt men alert... klurigt men vi provar oss fram lite under veckan som kommer.
- Jag behöver ha koreografin o planutnyttjandet helt klart för mig innan så jag slipper tänka på det under tiden eftersom jag ser att när jag gör det, blir jag otydlig mot honom o då släpper han lite. (Tur det finns film som kan visa så tydligt)
- Viktigt att jag håller rätt tempo o framför allt ser till att han håller rätt tempo i förhållande till musiken o accenterna, var några missar där pga att jag inte var säkert på koreografin o vi kommer ett halvt varv fel typ
- Behöver mer träning på vänstersnurrar i pos 1 o det hade jag på känn, när vi tränat mycket på högersnurrar i pos 5 så har vi tappat i den andra... balans balans balans
- Behöver mer träning och stabilitet i startsträckan o första bytena, mycket o heta belöningar där så vi skapar förväntan tror jag kan funka.
ja o sist men inte minst så vaknade jag dagen efter Kennelträffen med den värsta träningsvärk jag haft i hela mitt liv, varenda muskel i hela kroppen värkte o inte blev det bättre under dagen eller säkert ens i morgon. Helt enkelt så har jag tränat för lite fysträning för att orka hålla emot o parera detta muskelpaket till hund på ren styrka. Endera får jag fysträna hårdare själv eller så får jag styra honom på annat än fysisk kraft, lätt val 
Tusen TACK Lena, Nisse, Jenny o Linda 



för att ni orkar arrangera denna fantastiska träff varje år,
det är så himla roligt att ses o träffa alla i Combine-familjen!!
Enda felet är att tiden går så snabbt o man inte hinner prata med alla så mycket som man vill 
2013-05-27 22:00 | 4 kommentarer | Träning, Allvin, Eddie, Utställning, HtM, Apportering